Det är lätt hänt att misströsta när man ser sin egen odling i jämförelse med andras i sociala medier. Andra verkar ofta ha större och mer ordnade odlingsområden, välskötta gångar fulla av ny träflis, struttande friska plantor med perfekta radavstånd. Så är det förstås inte, eftersom vi alla väljer att porträttera de fina delarna av våra liv, men ändå kan det ge upphov till känslor av mindrevärde.
Orsaken till att man odlar grönsaker i raka rader och håller det ogräsfritt är förstås för att effektivisera odlandet och ge grönsakerna bästa möjliga förutsättningar, men även i de tillfällen då man fått angrepp av skadedjur, ogräset vuxit till en djungel eller plantorna gått i blom, kan det finnas mycket mat att skörda. Hur köksträdgården ser ut är mindre viktigt än vad man tar med in på köket, och vad man faktiskt gör av det man har.
Som exempel består dagens middag av bortglömda rädisor från en pallkarm som huvudsakligen består av våtarv, en squash som ruttnat i ena änden, övermogen broccoli, rotselleri som nästan inte växt på grund av torka, samt en fänkål som gått i blom. Men ändå blir det ett rejält tillskott till middagen.Om vi tror att grönsakerna måste se ut som i butiken för att kunna ätas, måste vi odla en långt större mängd för att tillfredsställa våra behov, så en del av självhushållandet handlar också om nöjsamhet och att tillvarata de resurser vi har.
Även om ens trädgårdsskafferi inte ser likadant ut som alla andras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar